Kom tillbaka

Jag kollar bilder på dig och tårarna forsar ikväll.
Jag får inte ihop det. Varje bild jag kollat skrattar du på, ditt skratt. Jag saknar det så oändligt.
Jag vill prata med dig, jag vill hänga med dig och bara vara i din närvaro. Vi var duktiga på det, att bara vara. Ibland i långa tystnader utan att det kändes ansträngt. Vi visste liksom vart vi hade varandra. Vi skrattade ofta, jag mest åt all den energi du hade. Du var min friska fläkt här i livet.
Du gör dig påmind hela tiden. Genom musik, filmer, minnen, bilder.
Du är överallt men så jävla långt borta.
Du är så nära, men ändå inte.
Låt mig bara få spola tillbaka tiden.

Det här med att ha en blogg.

Helt plötsligt slog det mig, jag har ju faktiskt en blogg. Just ikväll av alla kvällar kände jag för att skriva igen.

Efter att ha dammat av och läst igenom mina gamla dagböcker så började lusten att skriva om vardagliga ting att pulsera inom mig igen. Tänk om den här känslan av att behöva skriva något "bra och vettigt" bara kunde släppa.
Jag saknar det kreativa inom mig och att skriva har väl aldrig varit min stora gåva här i livet, men det är en start åt att ägna sig åt något som helst kreativt och därmed får det börja med just att skriva. Resten tar vi en annan dag.

Det enda kreativa som händer i mitt liv just nu är att försöka organisera flyttlådor med någorlunda likasinnat innehåll. DVD-filmer får för bövelen inte blandas med ljusstakar! Och hur skulle det se ut om kuddar och bestick låg i samma kartong? Ett smärre kuddkrig därinne garanterat.

Nåväl - om ca en månad flyttar alltså jag och min bättre hälft till en ny lägenhet. En större lägenhet. Där man får plats och kan stänga in sig i ett rum, nej faktiskt två rum om man så skulle vilja. Det är åtta år sedan jag hade en dörr till ett sovrum sist. Herregud så härligt det ska bli. För att inte tala om alla fönster! Herregud så härligt det ska bli med lite ljus.

Och för dig min älskade vän - these tears are words the heart can't express. Du är med mig dagligen.